måndag 2 mars 2009

Veckan var mycket!!!!

Hej nu är vi hemma igen. Det var en vecka som innehöll mycket. Vi hade kanonväder och massor av snö, sol och 10grader varmt vissa dagar. Det var ett tag sedan jag åkte slalom och det kändes väldigt läskigt med det mesta hi hi. Att åka stora liften uppe över grantopparna gav en nära döden upplevelse kan jag säga. Syrran ville ha med mig upp till toppstugan som ligger allra högst upp på toppen. Visst tänkte jag, det var ju inte nån stor grej att åka sådär högt när man var yngre. Nu kände jag mest dödsångest och försökte tänka på annat hela vägen upp. När vi nått toppen så kändes benen som gele. Nu skulle vi in på det mysiga fiket/resturangen för att kolla in den otroliga utsikten och avnjuta en kall cider och en stor chokladboll. Nja njuta fullt ut kunde jag väl inte riktigt göra för tankarna på hur jag skulle ta mig ner till marken där nere snurrade lite i huvudet. Det blev röda backar ned och det gick bra för att vara så längesedan.

Jag hade endå bestämt mig för att, nej nån mer resa till toppstugan med den där liften skulle det nog aldrig mer bli . Nästa dag så busade vi med ungarna och åkte inga skidor vi vuxna. Det blev nästa dag och syrran var laddad för nu längtade hon ut till backarna igen. Jag kände mig lite tveksam eftersom pjäxorna jag lånat av en kompis var trånga och gjorde att skidåkningen inte blev så rolig, och sen så var det ju så läskigt med den stora liften som syrran skulle åka för att komma till de större backarna och den där toppstugan. När jag nästan bestämt mig för att ha en till busa med barnen dag och bara åka i småbackarna med barnen, så ändrade jag mig plötsligt! visst skulle det vara gott med lite fika tänkte jag? Om ni sett kakfaten däruppe på toppstugan så skulle ni förstå. På med trånga pjäxorna, upp i den farliga liften på skakiga ben. Syrran och jag skrattade mellan ångest attackerna på väg mot toppen, tänk vad man väljer att gå igenom för att få lite gott fika och en lugn avkoppling utan barn och sambo hi hi. Den här gången blev det wienerbröd och cider, när jag druckit upp den ena så beställde syrran in en till (hon tänkte nog att jag skulle ta mig ner lättare då om jag var lite avslappnad=) hon hade rätt för hej vad det gick på min lilla resa från toppen.

Kan meddela att sista kvällen, när vi skulle mysa med god mat och letsdance så blev jag och sambon magsjuka!!!! kan säga att det var inte trevligt att springa upp och ned från en våningsäng en hel natt för att kräkas stup i ett. Roligt för de andra 8 i stugan som fick lyssna på mina spyattacker . Ska försöka minnas denna semester med det roliga som var och försöka glömma det sista. Nej nu är jag trött på snö och vill ha vår och sol på mina kinder! //Johanna

Toppstugan med de härliga fikat kan ni se en liten skymt av om ni förstorar bilden

8 kommentarer:

Vardagens guldkorn sa...

Å va synd att det skulle sluta så illa =0( Men som man brukar säga, det gäller att fokusera på det positiva. Hoppas resten av familjen klarar sig nu då... Sköt om er! Kram Linda

Susanne sa...

partaillVälkommen hem...Trots kräksjukan verkar du haft det gott iallafall..Men som du säger nu vill man ha sol o värme..Våren var är du?
Kram

Susanne sa...

Blev nått konstigt när jag skrev till dig..LÖsen ordet som man skulle skriva hamnade i inlägget?? Mysko

Lantligt i stan sa...

Jag har också varit med om en fjällresa med magsjuka! Dottern som då var strax över året kräktes rakt över ett bord på ett café i Norge, därefter blev både jag och sambon sjuka. Inte kul alls! Lyckligtvis har vi hunnit med fjällresor sedan dess där vi varit friska! Snön är jag också trött på, vill ha våååår!
Kram Anki

Hemma på Landet sa...

Stor kram från mig.;-)

StyggaLillaLoppan sa...

ja du vinterkräk är inget najs !
jag skickar dig ett mail under dagen!!! den här datorn har ingen mailadresser installerade...
kram/Nina

StyggaLillaLoppan sa...

ops inget mail ivägskickat ... min hund var dålig igår....

kram/Nina

Vita hjärtan sa...

Åh, jag ser att ni har varit i Kläppen! Vi har husvagnen står i Kläppen och tillbringar mycket tid där......! Tråkigt att semestern slutade så illa för er...men tänk så här....nu är det avklarat och hur stor är risken att det händer er igen??? ;-)

Kram Annemari